Den goda nyheten är att vi fick reklamjobbet. Vad som från början skulle vara att jag och Ricki medverkade fem sekunder ändrades till att vår scen skulle bli femton sekunder och nu har det växt till trettio sekunder! De måste gilla något med oss, hurra! Vi trodde ju så klart det var Sebastian vi hade att tacka för dessa framgångar men näpp, för han får inte vara med =( Jättetråkigt. Det var ju som hela grejen att ha Lillskrutt med, men nu skall jag jonglera två främmande femveckors-bebisar istället. Snyft. Men det är ju inte så att man tackar nej direkt!
Ikväll skall vi repetera och imorgon spelar vi in, sedan börjar reklamen sändas på ett par veckor! Tjo!
Kort och gott: idag sådär lagom sju månader gammal fällde Sebastian sin allra allra första tår :) (orsakad av att ha tappat leksak i ögat på sig själv)
De ringde från produktionsbolaget i förrgår eller vad det var och sade att det tyvärr skall göras lite ändringar i manus, så vi kommer inte filma denna helgen. Jag frågade om vi fortfarande var med i manus och det visste han inte, men skulle höra av sig i början av nästa vecka.
Okelidokeli, vi är ju vana att det brukar vara många turer i den branschen så tänkte att vi får väl se, men synd om det inte blir något när vi för en gångs skull är utvalda. Nu ringde han i alla fall nyss och sade att vi ska in och provfilma igen, eftersom det är omskrivet så att vår scen är längre och vi har fått repliker och grejer. Och det är bara vi som ska in och provfilma, ingen annan! De tror på oss men vill dubbelchecka att vi inte är helt värdelösa skådisar. Mein gott!! Får manus på söndag, provfilmning måndag. Blir nervös bara jag tänker på det, waaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah!!!! I så fall blir vi ju klassade som skådisar snarare än statister också (utom Bastian möjligtvis, fast jag tycker gott han kan få en replik) och -höhöhhö -kanske en större slant pengar månne?
Om cirka en månad kommer vi dyka upp i era tv-rutor därhemma, på alla kanaler! Wohoo, svinkul! Beckers nya hem är det vi gör reklam för (tror jag)
Mini kommer bli så känd att han måste dölja ansiktet, så i framtiden kommer vi alltid placera en gul badanka framför hans väna anlete (se exempel ovan)
Idag tog vi en lång härlig promenad och kikade på alla underbara vårtecken! Hittade en perfekt bakgrund att fota lille Herrn i, håll till godo! (Vi tänker beställa fotoförstoring Till mormor Neta, så ni vet!)
Måste bara berätta att Sebastian och jag (Emilie) skall på provfilmning imorgon för reklamfilm, hurra! Beckers färg är det det gäller. Spännande! Håll tummarna nu!
Jahupp, nu är påsken över för detta året. Sebastian har tillbringat sin första påsk med att mysa med alla släktingar (Farmor, Farfar, Faster, Farbror, svärfarbror, gammelmormor (som kommer hata mig för att jag kallar henne gammelmormor, flåååt!) mamma, pappa osv. Jättemysigt!
Farmor och farfar hade dessutom satt upp en gunga i ett träd i trädgården, så Sebastian har premiärgungat! Naturligtvis lyckades vi glömma kameran hemma så blev inte så många påskbilder, men Ricki tog en bild med mobilen på gungande som vi lägger upp lite senare.
När vi kom hem från Påskfirandet i Falsterbo tänkte vi att det var dags att introducera hemmagjord mat för vår unge son. Vi har nyligen införskaffat en stavmixer och gick hårt ut med mosad banan! Vi skalade muntert bananerna, stoppade dem i en skål, satte igång mixern, undrade varför brandvarnaren gått igång, insåg att brandvarnaren var vår förtvivlade son, stängde av mixern. Med andra ord: Sebastian är livrädd för stavmixern.
Vi har försökt visa den på nära håll (omtänksamt med knivbladen vända bortåt, vill ju inte ge honom men för livet), förklarat att den gör namnam-mat, är helt ofarlig, sjungit små glada trudelutter om den snälla stavmixern osv. Men han börjar gråta helt panikslaget varenda gång den slås på. Vad ska vi göra? Vårt barn kommer svälta!!! För tillfället är lösningen att ha honom i ett annat rum när mixande pågår.
Nu blir det lite film- och bilduppdatering!
Först ut är en liten film i undervisande syfte om hur en sexmånaders bebis kan låta när den har kommit på ett nytt roligt ljud. Han låter såhär mest hela tiden nu, mellan sina R2D2-imitationer, fast de kör han oftast med när han ligger och har party i spjälsängen på kvällarna.
Sedan måste jag naturligtvis (självklart) -som den stolta förälder jag ju är -lägga upp bildbevis på att lillpojken faktiskt kan sitta själv nu för tiden.
...Han har även lärt sig uppskatta god mat:
...Han har dessutom lärt sig spela fotboll samt blivit undervisad av sin far i hur man ska klä sig om man vill göra karriär som luffare (i avskräckande syfte får vi hoppas)...
...Sedan fick han pröva själv...
...Här sätts sonen på plats under studierna. Eller far sätter honom på plats. Eller far sitter på plats på honom...
...Efter att ha tagit del av alla denna lärdom om livets viktigaste ämnen började Sebastians hjärna rinna ut ur munnen, så då fick han komma och slappa hos sin muntra maniska mamma
Så, nu har ni fått ta del av den unge mannens senaste lektioner. Hör ni aldrig mer av mig beror det på att min make mördat mig pga detta inlägget. Puss på er! :)
